Jag tycker om "jämna" siffror; 25, 50, 75, 100 osv. De ger mig ett slags lugn i sinnet. Hela 5-tal eller 10-tal fungerar också men ger inte alls samma tillfredställelse. Då kan man räkna ut att alla andra, så kallade "ojämna", tal ger mig "the heebie-jeebies". Men även om t.ex. 500.000 är en rätt "häftig" siffra är det inget jag blir speciellt upphetsad över.
Att värdet av aktie-portföljen nu har passerat just den siffran, 500.000:-, är väl en milstolpe av ett slag. Men när målet är tiofalt så stort ger det inte upphov till något större firande. Fast det går i och för sig inte sticka under stolen med att jag är både stolt och förvånad över att få se just den siffran redan nu.
Jag ser det både som en bekräftelse på att min strategi att jaga utdelningar fungerar och får mig att röra mig mot mitt mål snabbt, men också som en litet tecken på att det nu gäller att ha båda fötterna väl planterade på jorden och hålla huvudet kall för att inte svepas med i någon slags lyckodans.
Känner ni också en viss oro när det går "för bra"?
Att värdet av aktie-portföljen nu har passerat just den siffran, 500.000:-, är väl en milstolpe av ett slag. Men när målet är tiofalt så stort ger det inte upphov till något större firande. Fast det går i och för sig inte sticka under stolen med att jag är både stolt och förvånad över att få se just den siffran redan nu.
Jag ser det både som en bekräftelse på att min strategi att jaga utdelningar fungerar och får mig att röra mig mot mitt mål snabbt, men också som en litet tecken på att det nu gäller att ha båda fötterna väl planterade på jorden och hålla huvudet kall för att inte svepas med i någon slags lyckodans.
Känner ni också en viss oro när det går "för bra"?
Kommentarer
Skicka en kommentar